Senaste inläggen
Då var det en ny månad och den har för mig börjat bra. Jag har nämligen varit väldigt effektiv idag! Jag har städat, lagar mat (så att Henke har fått två olika sorters matlådor från idag) jag har slipat knivar, varit ute med Fabian, sorterat i papper och mycket mer! Jag känner mig så duktig idag!
- Fan, vad jag är bra!
Detta tvära ryck som jag drabbats av, tror jag sitter i sedan igår, då jag (som bara sovit två timmar, natten mellan lördag -söndag) var övertrött och fick hållaigång med att baka hela dagen för att inte somna. Jag bakade en mandeltårta, cupcakes och blåbärsmuffins (detta medans plockade och städade) för att vi skulle ha kalas för Henke.
Men i mitt "sorterar ryck" idag så kom jag tänka på en text som jag skrev när jag gick på gymnasiet. Varför jag kom att tänka på den vet jag inte riktigt, men jag letade upp den. Den kanske inte passar så bra, en dag som idag, då Jag har en riktigt glad dag, men jag tänkte ändå dela med mig av det för den säger så mycket som egentligen inte kan sägas med ord.
Svara demoner
Jag känner hur mitt nackhår reser sig. En känsla av viss lättnad, men ändå ändå väldigt stort obehag, tränger sig genom min kropp.
Den lilla lättnad som finns där, lever av min erfarenhet, men ju längre tiden går bleknar den och min oro bara växer...
Jag bara önskar att jag kunde försvinna!
Men hur många stjärnor som än kommer falla,eller ljus jag någonsin lyckas blåsa ut, så kommer min önskan aldrig att slå in...
...Vad jag än önskar så kommer det aldrig att slå in!
Han kryper närmare, så nära att jag kan känna hans andetag i min nacke. Jag blundar när jag känner hur hans händer tar på mig och en våg av illamående sveper genom min kropp.
Jag vill bara kräkas, men någonting tycks ha fastnat i min hals.
Istället försöker jag sluta andas, men något får mig bara att andas snabbare. Slutligen vill jag bara gråta, fast hur jag än försöker så är det någonting som torkat ut mina ögon...
... Min kropp bara skakar av olust!
När mitt obehag vuxit sig så starkt, att min själ nästan slutat bry sig,
viskar verkligheten i mitt öra.
Mitt förnuft drar mig åter till världen och mod får åter liv.
När jag slutligen vänder mig om, känner jag hur min lättnad stiger,
trots att min kropp snabbt fylls av ny rädsla och oro...
...När jag ser att det inte är någon där!
Caroline 2002
Hur sorglig den än är, så tycker jag den är skitbra! Den säger mig så mycket. Den berättar om hur det är att ha ångest och hur påtagligt det faktist är. Då var jag 17år och "nere" i tonårstänket. Jag trodde aldrig då att jag skulle bli lycklig igen, ( precis som alla andra i den åldern) men det jag anade minst, var att jag skulle kunna relatera till den även idag, då jag är 24...
Idag är den inte bara tonårsångest för mig. Idag förknipar jag den med något som man inte trivs med och jag har den som sporre, för att alltid kämpa för att göra mitt liv bättre. Jag vill aldrig må så dåligt igen,som när jag led av ångest och därför måste jag kämpa.
Jag tror att alla har någonting, som de måste kämpa med. Vilka ens svarta demoner är, är bara upp till var och en....
Men, ge aldrig upp!
Vi har fått nya grannar...
Ikväll är jag ensam hemma (Fabian sover) för att Henke är på fest och om jag brukade vara lite smått paranoid förut, så är det ingenting mot för vad jag är ikväll...!
Inte för att jag är fördomsfull, Näda, inte jag inte... Jag är nog en av de få, som inte har några fördommar här på jorden! (eller?!) Det råkar bara vara så att jag har haft lite otur i mina tidigare erfarenheter när det gäller grannar...
Så flyttade vi in här i Bredsand och vi trodde knappt att det var sant. INGEN av våra grannar har rökt eller ens haft en liten fest under detta underbara år... Men nu i sommar har två av tre grannar bytt ut!!!
Jag säger inte att jag är drar alla över en kam...
MEN, under oss har det flyttat in "polacker" som arbetar på kubal. Dessa har iofs skött sig väldigt bra då man knappt hör av dem, då var det ju bara den lilla detaljen att de kedjeröker (tack o lov på balkongen), men alla mina små varning klockor har nu börjat ringa i mitt huvud.
Inte nog med det, mitt emot oss har det flyttat in en tjej (som faktist ser väldigt trevlig ut) men tydligen så (kan ni gissa det?) kedjeröker hon också! INNE!!! Jag kan inte förstå hur det kan vara lagligt att röka i lägenheter, som har balkonger..??? Så nu stinker det i hela huset! Och mina varningklockar, låter numera som den mest irriterande väckarklockan i världen, som inte går att stänga av....!
Detta, i kombination med att jag är ensam hemma, mörkrädd och inbillar mig att jag hör en massa konstiga ljud hela tiden, är inte bra! Jag har låst dörren, dragit för fönsterna och funderat på att gå och lägga mig... men så kom jag på... Jag har inte varit ut med hunden!!! Så, nu överväger jag:
Svårt val!
Jag tror det lutar åt alltenativ tre. Sen kommer mitt svåra val nummer två. Ska jag våga gå och lägga mig? Det kan ju komma in någon då jag inte är beredd!!! (Som om jag skulle kunna somna, när jag är ensam med alla läskiga ljud)
Nä, då återstår att jag ska sitta vaken och vänta på att Henke ska komma hem som värsta morsan, och han kommer förstärka sina teorier om att jag är svartsjuk!
Pest eller Kolera!
Nä, nu ska jag sansa mig, försöka vara vuxen, se mig trött på tvn och gå och lägga mig... (Att det alltid ska låta så enkelt!) Kvällens tanke går till alla ensamstående och alla som ofta är ensamma hemma, då deras andra hälft tex. jobbar borta!
Fick en utmaning av Katrine på hennes blogg, vilken jag tycker var rolig. Så här antar jag utmaningen. Den är:
Jag ska nu avslöja 5-7 udda och märkliga saker med mig själv.....
Antar ni utmaningen? Här kommer min "passning" till:
-Båda fruarna Sara
Idag fyller Henke år. Grattis Älskling!
Trots att jag och Fabian är aningens bättre idag, än tidigare i veckan, så känner mig glad över att vi skutit kalaset till på söndag. För det är inte kul om vi skulle råka smitta ner andra, jag har inte energi att vara social, Fabian är extra trött och grinig nu och jag har varken hunnit baka eller städa, för att det ska kännas bra att ställa till med kalas. Visst det är lite tråkigt att Henke inte får fira sin dag fullt ut, men vi (jag och Fabian) ska iallafall uppvakta med middag och paket...!
Så Tusen grattis!
Älskar dig!
Idag tar jag upp kampen på min viktminskning!
Detta enbart för min egen skull, för att jag ska må bra, orka mer och känna mig bekvämare i min kropp.
Detta genom följande:
Just nu är jag sjuk och ligger i feber, så en timmes promenaderna får pausa till jag blivit frisk igen. Men jag tror faktist att det är lattare att gå mer i vikt om man har någon att "dela" sin kamp med. Katrine känner mig så väl och ser mig relativt ofta... så hon är den fom får bli min pepp. Det finns ett mål. Men först ett delmål, på ett kilo i månaden, fram till jul. (= 4 kg) Det är inte för mycket, men ändå förändring.
Nu är jag även ett steg närmare, nu har jag har berättat det för er också!
Hela dagen har jag kännt mig lite nere. Vet inte riktigt varför, men att det regnar ute, jag är förkyld, känner mig stressad och för tillfället har riktigt dålig ekonomi, spelar nog in... När jag känner så har jag så lätt att tappa orken och insikten om mig själv. Men tack vare Fabian, så får jag på nått konstigt sätt en extra droppe glöd i mig och dagen "idag" har ju snart nått sitt slut.
Så nu satt jag här vid datorn och tittade runt på lite bloggar och hittade ett personlighets test. Tänkte att; ja, jag kan ju iallafall testa...
och detta blev resultatet:
Din personlighetstyp:
Populära och känsliga, med enastående social kompetens. Utåtriktade och empatiska. Uppriktiga och ärliga i sin strävan att förstå hur andra mår. Tycker i allmänhet inte om att vara ensamma. Ser allt ur ett mänskligt perspektiv och ogillar objektiv analys. Mycket framgångsrika i att hantera relationsproblem och att leda debatter. Vill vara till nytta för andra och sätter troligen andras väl före sitt eget.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Lärare, konsulter, psykologer, socialarbetare, personalvetare, präster, affärsbiträden, säljare, HR-personal, direktörer, eventkoordinatorer, politiker, diplomater, skribenter, skådespelare, designers, hemmafruar/hemmamän, musiker.
(Testet hittar ni på: http://se.41q.com)
Vad tycker du om mitt resultat??
Jag blev förvånad över hur bra det stämde!!! Eller ja, kanske inte allt... men mycket! Om ijnte annat så at det så jag vill vara och strävar efter bli!
Där räddades min dag (av en dator). Det var som att få en komplimang, när man behöver det som mest. Känner mig tryggare i mig själv och tror att imorgon blir bättre!
Herr Bacill, fru Feber och deras vidriga barn Grin och Snor, har kommit på oväntat besök till vår lilla familj. Det är inte alltid så kul att få gäster och speciellt när man inte riktigt känner att man har tid för dem. Jag tycker jag har varit tydlig med att jag inte ville ha någon kontakt med dem. Men man får inte alltid som man vill. Här har de stövlat in och irriterar nu hela familjen. De fattar inte hintar om att de inte är välkomna och har inget vett om när det dags att gå hem... Suck!
Grin och snor har sååå dåligt inflytande på Fabian, så han inte längre kan sova på natten. Som mamma så vet jag inte riktigt hur jag ska tackla det, men det slutade med att han fick sova hos oss inatt. Han har aldrig gjort det förr, så jag hoppas han inte får det som vana nu...
Jag och Fabian ska iallafall gå ut ett tag nu och vi hoppas att våra ovälkomna gäster följer med ut och blir kvar där! Det är bara att "bita ihop", blunda och hoppas att de inte blir så långvariga!!!
Idag skulle jag vilja tacka för alla fina ord och komentarer! De har stärkt mig massor, jag är verkligen rörd och otroligt tacksam!
Har inte haft tid att skriva de senaste dagarna. Men det ska det bli ändring på.
I fredags var jag och Henke på bio för första gången sen vi fick Fabian, det var så mysigt. Jag hade nästan glömt bort charmen med bio.... Tänk att det inte bara är ljudet och bilden som är bättre på bio, även popcorn smakar bättre där... konstigt! (men jag har börjat fundera på en "stäla smörsalt cup"! för mmm... vad gott det blir med lite sånt på! För övrigt så såg vi "ARN". Den var en otroligt fin film, men eftersom jag nyss har lyssnat på böckerna, så kan jag inte tycka att den var super bra än. Kanske blir dt bättre om några månader när jag hunnit glömma lite av innehållet i böckerna. Men den var bra, med fin mysik och suveränt foto, så av mig får den: CCCC i betyg. (Och vilken låt!!!!! Lyssna på den (hett tips!))
Sen i lördags var det kräftskiva med Katrine, Martin och Moa på Alnön. Det var så trevligt, gott men framför allt skönt och avslappnande att få komma bort en stund! Helgen avslutades med lite blåbärsplockning och grillat... så summerat så har det varit en toppen helg!
Nä, nu ska jag sova! John-Blund, har kommit för att göra mig sällskap i natt, så man får passa på...;P
Kram
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|||
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 | 21 |
22 | 23 |
24 | 25 |
26 |
|||
27 |
28 |
29 |
30 |
||||||
|