Vilken skön helg det har varit! Trots, eller kanske tack vare, att vädret inte varit det bästa, så tycker jag det varit riktigt mysigt. Vi har inte gjort något speciellt, stadat lite, bytt gardiner, ätit kanelbullar, hyrt en film och bara myst... Hösten har kommit med stormsteg!

För mig är det bara viktigt att man umgås på helgerna, vilket inte betyder att man ska vara med varandra varje minut, nä utan att man gör enkla saker och inte bara stressar förbi varandra, som i vardagen. Jag tycker tillexempet att man på helgen ska äta frukost tillsammans (om det är möljigt) sedan inte planera allt för mycket (jag vet svårt!) sedan äter middag och bara tar det lungt myser (läs sover) i soffan, iallafall en av de två kvällarna. Jag köper gärna "Härligt hemma"* bilagan till "Aftonbladet"*, så jag kan drömma mig bort med lite inredning, god mat, korsord och pyssel (sen inte att förglömma Babbens krönika! Så rolig!) Det är vad jag behöver för att känna att det är helg!

Men ihelgen har jag unnat mig en liten extra sak... Jag kunde inte motstå den! Nu mina kära vänner som inte redan upptäckt det: "Ben & Jerry"** har kommit med en ny smak! "Half Baked"* heter den och är en blandning av "Cookie dough"* och "Chocolate brownies"*. Alltså både vanlij och Choklad glass och både kakdeg med ckokladbitar i och Borwnies bitar. Den var naturligtvis jättegod**!!! Min favorit tror jag fortfarande är "Cookie dough" men om man är sugen på lite choklad, så var den verkligen ett alternativ, för det blev inte för chokladstarkt! Lite hårda brownies bitar ibland, men när man lät den smälta till sig lite så blev det bättre!

Dagens visdomsord: Det kan aldrig vara fel med "Ben & Jerry"*** glass!:)

*- Bör ge reklampengar. **- Bör ge ett års fri glass(=52 burkar).

***- Bör ge både reklampengar och ett års fri glass(=52 burkar)

I helgen roade jag mig med att kolla runt lite på olika kända bloggar och naturligtvis var jag in på "blondinbellas" blogg. Jag vet inte mycket om henne, men jag observerade ganska snart att vi två, varken personligt eller som bloggare, inte har så mycket gemensamt.

9 skillnader på mig och "blondinbella":

• Jag tjänar inte massa penagar på att blogga. (jag förstår om det kan vara svårt att tro på, men det är faktist sant)
• Jag har hittills inte fått en enda sponsor till min blogg(?) och skulle inte få några fördelar för att jag gjorde reklam för något heller... (tex. gjorde jag jättefin reklam för SPA maskrosen, med fina bilder och allt! Men inga fria spabesök eller behandlingar har dykt upp...)
• Jag kan bidra med 300 kronor till "Rosa bandet", utan att få en goodiebag med fina dyra produkter, som är värd flera tusen...!!(Detta trots att jag är arbetslös och inte tjänar pengar på att blogga...)
• Jag skulle aldrig välja att toppa håret, så att det inte ens syns och sedan betala 700kronor för det!!
• Tro det eller ej... Jag har inte heller blekt mina tänder! (Men jag ska genast byta ut min "Pepsodent super fluor" till någon tandkräm med "whitening"!)
• Jag har hittills inte blivit bjuden på en enda permiär!( men jag har blivit inbjuden på clubkväll på H&M.. Räknas det???)
• På mina "vimmelbilder" förekommer inte några kändisar. (Detta endast för att jag inte vill att någon ska känna sig utpekad... Fast jag känner faktist en, som känner en, som känner en som är ihop med sångaren i Takida... eller???)
• Jag är INTE med i MUF, och skulle inte för några pengar i världen bil det heller.
• På hennes blogg går det att beställa linnen med texten: "Team Blondinbella", denna tjänst finns ännu inte på min blogg... (men självklart, skulle ni vara intresserade av ett linne med texten "team Carro102", så hör av er så ska jag självklart försöka fixa det!)

Det finns säkert fler skillnader.. som att hon har långt blont hår, fixade naglar och en massa andra sånna saker... men  det yttre är ju inte allt!

Jag vill betona att jag inte säger att hon lever eller gör "fel" på något sätt, bara annorlunda mot det liv som jag lever.

Avundsjuka??

Kanske lite... Vem har inte drömt och ett liv av "glitter och glamour" och massa pengar... Men det jag vet säkert är att jag inte skulle vilja leva det livet för resten av mitt liv. Kanske en vecka eller så, men jag skulle inte vilja gå miste av det liv jag lever idag och allt jag lärt mig av det!

Jag är väldigt tacksam för det finaste som jag har: Nämligen nära och kära, men framförallt underbara, älskade Fabian!

Idag tänkte jag gå in på ett ämne som ligger mig väldigt varmt och hjärtat. Nämligen: Feminism.

För mig är det ett av det viktigaste, som existerar i vårt samhälle idag! Många tror att feminism handlar om att: tjejer är bättre än killar, rosa/blått, hår under armarna,  gapande rödstrumpor och massa andra liknande saker...

-Fel, fel, fel... fel!

Feminism, handlar om att alla människor har samma värde. Tjej som kille, svart som vit, rik som fattig, tjock som smal, gammal som ung! Svårare än så är det inte. Jag anser att den som inte ser sig som feminist, är rasist! Hårt draget, med ja! Den som inte tycker att alla människor har samma värde är rasist. Rasism, i sin tur handlar inte bara om hudfärg och "ursprung"(som många också tror), men det är en annan bloggdag!

Varför har det då blivit dessa missförstånd?

Jo, därför att det har varit, och är fortfarande, olika bemötande när det gäller kön. Det förtryck som kvinnorna har fått utstå genom tiderna, är det största som funnits i historien. Då cirka hälften av alla människor på denna jord är kvinnor. Visst, vi har kommit långt och detta mycket tackvare "rödstrumporna" på 70-talet. De fick oss att öppna ögonen och faktist se att det fanns olikheter... (det är faktist inte så lätt att se sina "egen" problem, förän någon annan upplyser en om dem)

Men nu är vi vakna, och dessa diskusioner förs dagligen! Och ja, alla har vi olika förutsättningar. Jag kan medge att jag är inte lika stark som Bamse, men det finns många killar som inte heller är, men jag är inte dummare för det! Jag är säkert bättre än bamse på något annat... Liksom jag är inte smartare än nån annan bara för att jag är tjej(och vit)!

Jag har så lätt att bli arg, när denna diskusion kommer upp, för att jag har så svårt att förstå, hur man kan göra skillnad på olika människor på detta sätt. Men då brukar jag försöka tänka på en väldigt klok sak som min mamma faktist sa till mig, när jag var nära att bubbla över en gång:

Det är ingen idé att bli arg på honom, han förstår inte bättre!

Och så är det verkligen! Det gör att jag kan finna mitt lugn igen och istället rikta in mig på, hur kan jag få honom att förstå?

Om inte annat, så mig, och bara respektera min åsikt.

Jag ska iallafall göra allt jag kan för att "lära" Fabian, alla människors lika värde. Sen om jag lyckas, får tiden visa. Men jag tror, och hoppas, han kommer bli en fin, fin feminist!

Då var jag här och första orden skrivna... varför ska det vara såååå svårt att veta hur man ska börja.. men jag ska iallfall göra ett försök så att det får bli inlägg nr:2 nångång så det kanske flyter av sig själv....

Jag får ofta små tankar i huvudet som jag har väldigt svårt att släppa... De senaste dagarna har det varit; Vad skulle jag göra om jag visste att jag bara hade ett dygn kvar att leva..??!

ja, vad skulle jag göra...

Jo, jag skulle förmodligen storgråtande, säga till alla som jag älskar, att jag VERKLIGEN gör det, och hur mycket de betytt för mig. Sen skulle det nog bli lite svårare, detta för att jag förmodar (eller kanske bara hoppas) att dessa kommer säga liknande saker om mig, vilket skulle resultera i att jag skulle gråta såååå mycket att jag inte längre skulle kunna se, (har väldigt lätt till tårar) då det vuxit upp K2 stora påsar under ögonen.

Nu skulle jag drabbas av panik, i vetskapen om att jag hade väldigt lite tid kvar att njuta med min son, skulle jag vägra släppa blicken från honom, i hopp att han skulle nötas fast på näthinnan. Detta skulle i sin tur skrämma livet ur honom, då jag (som inte längre kan se av allt storgråtande) försöker komma närmare han, om inte hålla i honom. Han blir hysterisk av skäck, då han tror att en uppsvälld flodhäst utklädd till hans mamma ska försöka äta upp honom, då denna väldiga varelse flåsar och snyftar något i stil med: Fabian, kom hit...(snörvel) det ÄR faktist mamma...(juiiiihii)

 -Tror inte att han skulle tro på det!!!!!!

Han, stackarn, skulle inte våga sova, (som om jag skulle tilllåta honom det, om mina sista minuter tickade förbi..) i tron om att monstret (jag) skulle komma och ta honom. Vilket skulle resultera i att han blir ännu grinigare av sömnbrist... och ingen skulle bli glad på mig!

Allt detta medan jag egentligen bara skulle vilja ha så kul som möjligt, min sista dag som jag levde...!

Jag tror inte jag vill veta när jag ska dö!

Så därför säger jag det nu, så jag har det sagt:

- Jag älska dig Henrik, du är en sån fin människa och fick jag välja skulle jag vilja leva restan av mitt liv med dig! *puss*

- Fabian, du är min stolthet, min kärlek och mitt allt!!!

- Övrig familj, släkt och vänner. Jag älskar er, och ni är otroligt viktiga för mig! Ni ger mig vingar så jag kan sväva mot stjärorna, samtidigt som ni får mig att stå med båda föttrena på jorden!

Från och med nu, ska jag försöka leva som om det var den sista dagen i mitt liv och ta vara på varje minut och försöka göra det bästa av den!

CARPE DIEM!