Har börjat fundera på varför jag har börjat blogga. Det finns mycket som är negativt med en blogg, som att man blottar sig "för" mycket, råkar hänga ut någon annan som inte alls vill nämnas på internet, eller att det men skriver blir så privat, att det nästan blir pinsamt för andra att läsa.

- Nej! Det är inte min mening med denna blogg. Skulle det vara någon som tar åt sig privat av det jag skriver, eller tar illa vid sig så gör en kommentar om detta, så tar jag bara bort det. Jag har inte skaffat en blogg för att göra mig ovän med folk i min omgivning. Så säg till!

Mitt mål med denna blogg är i stort sätt att finna mig själv. Påminna mig själv om vad jag står för, bygga upp min egen självkänsla, genom att hitta min fasta punkt i livet och därav bli en starkare och mer stabil människa. Som inte är så beroenda av vad andra tycker och tänker.

Jag tror nämligen att man ibland bara rusar iväg i livet och inte riktigt lyssnar till sig själv. Att alla någon gång måste stanna upp och titta sig runt, för att kunna gå vidare. I mitt eget fall har det hänt väldigt mycket de senaste åren. Jag har flyttat till Sundsvall, träffat Henke och blivit mamma. Det är saker som gjort mig lycklig, men som samtidigt fått mig att börja fundera på vem jag var, vem jag har blivit och sist men inte minst vem jag ska bli. Jag är samma människa som jag alltid har varit, men bara i en annan tid och vardag. Jag måste påminna mig själv om vem jag är så jag inte tappar bort mig efter vägen och blir någon, som jag inte står för, för att jag tror att det är det som folk förväntar sig av mig.

En annan anledning till att jag bloggar är att jag alltid har älskat att utrycka mig (på alla olika plan), skapa och skriva. Vilket detta är ett ypperligt tillfälle att göra det på. För just detta är en sådan sak som jag alltid har gjort och älskat, men som jag har gett mindre och mindre tid. Så nu ska det bli ändring med det!

Sen kommer det säkert också att bli en hel del uppdateringer om min lille prins, Vad han lär sig och vad han hittar på för bus. Detta för att han är det största som finns för mig!

Men för att kunna hitta sig själv så måste man "lyssna på magen", eller "sig själv" som det kanske heter. Jag har tagit ett steg närmare "mig" genom att börja blogga.

Nu ska jag börja lyssna till mig själv!

(Och det första som jag säger till mig själv är att det nog är dags att sova nu... Så, God natt på er!)