...Har jag hållits på hela dagen. Hur blev då resultatet??? Ja, det vet jag inte. Jag ska nämligen få sova på strekbänken i natt, för att imorgon gå på SEB på slutgiltig intervju. Jag och två andra tävlar nu om två platser..  Jag måste nu lägga in en ännu högre växel imorgon, so I can blow there minds off!!!

To be contiuned...

Mår så illa nu, är så nervös, att jag inte fått i mig nån mat eller klarar av att göra någonting... Skulle ha städat, men det har inte gått så bra.

Hoppas bara de ringer snart så jag vet och slipper undra och hoppas. Är nu helt inställd på att jag inte kommer att få jobbet.

Men jag skulle bli så glad, om OM fanns, och blev verklighet.

... Säger många, om att lämna sina barn på dagis. Men det är så hjärtskärande, när jag hör hur Fabian skriker, som om han håller på att förgås. Jag vet ju att han tystnar kort efter att jag gått, men det hugger ändå till i bröstet på mig och det känns som om jag sviker honom. Fats att jag vet att det är bra för honom att vara på dagis. Trodde inte att jag skulle bli så här "fjantig" när det gäller mitt barn. Men det är honstigt vad lite moderskänslor och hormoner kan resultera i.

Väntar fortfarande och hoppas ända ut i fingertopparna. Men för varje minyt som går, så blir jag mer och mer övertygad om att jag inte kommer få jobbet. Detta är det bästa som kan hända mig nu...